Herre min gud. Jag klarar inte av det här, jag är sjukskriven pga jag är utbränd. Vilket är jätte jobbiggt med tanke på att det endast är en månad kvar tills alla uppgifter ska vara inlämnade och jag har jätte mycket rester. Jag har ju liksom vetat om det hur länge som helst men jag har jätte svårt att göra något åt det. Det blir inte bättre av att min mamma, pappa, syster och bror alla har sagt meningen "Kommer du ta studenten i år?". Det gör jätte ont i mig att min egen familj inte ens tror på mig vilket har resulterat till att jag själv inte tror att jag kan klara av det. Här om dagen när jag förklarade för min mamma att jag har gått in i väggen så fick jag till svars "Men Amanda, vad har hänt med dig? Du har ju alltid varit en sån duktig tjej". Det gör ont och jag mår dåligt. Jag klarar inte av att gå till skolan och jag har svårt att lämna min säng. Tanken av att jag har så mycket rester får mig att gråta, tanken av att jag inte vet vart jag ska börja får mig att gråta, tanken av att jag vet att jag inte kommer klara av det får mig att gråta, tanken av att min familj inte tror på mig får mig att gråta och tanken av att jag inte vet vad jag vill göra efter skolan får mig att gråta. Det är ett under att mina tårar aldrig tar slut.